...


Fenomenala My Morning Jacket.

Stjärnorna lyser väl lika klart i din del av stan? Står du som jag, på din balkong och vilar i kaoset som var?

Vet inte vad som flugit i mig, alls. Likt ett adhd/damp-barn sitter jag på Komvux med koncentrationssvårigheter, idétorka och totalt hjärnsläpp. Mina innnerliga önskningar är att dessa fenomen avlägsnar sig ut mitt system lagom tills imorgon kl 8:30 då jag skriver kursprov på Matematik C-kursen. Bevare mej väl nu, någon allsmäktig varelse. En ytterligare faktor och symptom med min nyankomna bokstavssjukdom är rastlösheten. Mani. Inom ett flertal områden. Disk, städ, löpning, söka jobb.. Givetvis allt som inte borde prioriteras dagen innan kursprov, men som likväl hamnar i fokus.

Nu: matte.

...



En god man bär det här.
Önskan är att vara en man.

Och vi går ut och brinner upp i natten, och skyller allting på våra fyllehuven.

Att skriva en inpirerad och hängiven debattartikel om miljöproblem samt behovet av förändrad livsstil har inte under hela dagen lyckats. Istället har städning, diskning, promenerande, tv-installation och samtal till olika sdf-kontor varit än mer lockande. Och här sitter jag, med en halvklar artikel. Jag väntar bara på ett klassiskt infall så är den färdigskriven på tio minuter.

...


like a shotgun - needs an outcome.
i'm your prostitute, you're gon' get some

Apple juice won’t stain. The olives taste the same, but I don’t know you

Jag läser om förslag till legalisering av marijuana i Karlifornien, den aidssmittade Reggio ser det som en stor inkomstkälla, genom den förutspådda turistökningen. Det är kanske i detta samband man skall fly landet och flytta dit.

Men istället sitter jag här, dryper av svett efter en matig löprunda. Luktar fortfarande av frityroset från gårdagens korvmojarbete, kombinationen med svetten gör mig oemotståndlig. Vad ska jag bli nu då? Barnomsorgsnämndena vill tydligen bara ha med utbildade barnsköterskor att göra. Min plan går lite i kras.

Om du saknar mig ibland, om du undrar var jag finns. Gå då till den plats vi först mötes, gå dit ifall du minns

Så. Jävla. Trött.

Klurar en hel del på telepati. Eller kanske är det spöken och det övernaturliga. Något  är det iallafall.

Godnatt.


...

Logaritmerar.
Och med de mest öppna armar välkomnar jag ännu ett mattefredagsprov, imorgon.

...



...


Bill. Åh, Bill

Det finns en hel värld att försvinna i, men inget sätt att stanna kvar. Jag är så långt ifrån den plats som jag kom ifrån, allt det jag trodde att jag var

Ett kontinuerligt, upprepat lyssnande av Mumford&Sons vägrar att avta. Verkligen vägrar. En mycket makaber och speciell känsla infinner sig varje gång. Kanske att jag aldrig någonsin känt att musik burit med sig så mycket som just dessa. Oändligt mycket tankar flyger genom min skalle och det är lika underbart varje gång. Tillfredställelse och så lite som saknas. Och det som saknas, har jag tålamod till att vänta med. Olika slags samtal med diverse individer och en fantastisk omgivning gör att den väntade och årliga höstnedstämdheten verkar utebli, helt och hållet. Bara en sådan sak.

En kopp te och naturarbete..

...


sommaridyll och en väldigt konkret nyvakenhet.

Och hon stänger sin mun för att skydda alla orden, hon gömmer dom i tungan en stund

Traditionsenlig helgsammanfattning, för min egen skull och för mitt eget bästa. En fredag med naturkunskaprov och en senare kvinnlig dejt i Sussi. En trött Sussi. Men fin. Sängen denna natt går att titulera sig som närmst släkt med den på uddevallahostelet i London. Alltså, "säng". IKEA, fåtölj, utfällbar, stenhård, trettio centimeter, typ. Bådade gott inför mitt dubbelpass på äldreboendet, mej se, det gick bra! 10 arbetstimmar rikare begav jag mig till lördagsnatten i Göteborg. Lite gott häng i linnékollektivet för att sedan, traditionsenligt även här, besöka andralång för en öl. Och en skvätt cider som två slumpmässiga, sociala damer hällde i mitt tomma ölglas. Kvällen var trevlig och bussresan hem har sällan varit mer välkommen, sova är fantastiskt! Även i säng såklart. En söndag sällan mer ovälkommen har också infallit. Fem timmar i korvmojen och hemma i lägenheten lagom tills nu.
Godnatt.

...


chicks

Vet inte om dom hör mig, alla dom som jag älskat och alla dom jag hatade. Var jag än går, ser jag jämt en horisont

Naturvetenskap A. Som den tjugotvåring jag faktiskt är, är förnimmelsen av sänkt ålder mycket påtaglig. Jag känner mig som sjutton. En sjuttonåring som läser om ekosystem, sura sjöar och de olika skikt som markerna består av. Provet är imorgon och det känns fantastiskt bra. Jag kan allt. Och lite till dessutom.

Högskola har man också sökt in till. Där höjdes åldern tillbaka igen. Skönt. Tre valda program, två i Malmö och ett i Stockholm. Belåtenheten är hög just för tillfället, och även om jag denna gång inte kommer in, ger jag aldrig upp. Jag SKA in. Nästa höst, nästa vår. Nästa decennium. Spelar ingen som helst roll.

...



En kastanjebrun sådan här i julklapp önskas!

...


Och då kommer känslan, den smygande känslan, den enda jag inte rår på

Laga mat själv. Äta den goda maten själv. Brygga kaffe själv. Dricka upp det goda kaffet själv. Diska själv. Ställa in den torkade disken själv. Välja musik själv. Sjunga till den valda musiken högt själv.

I all denna ensamhet är jag passionerat förtjust i att - just - bo själv.

Är det något du behöver? Klarar du dig bra? Är det någon som ser dig? Som ser dig som jag?

Fotboll i damigt sällskap innefattar bananmuffins, kaffe och te. Vad som hände med öl och chips är det ingen som känner till. Vilken skitmatch sen. Lite småtrist.

...



Det gäller att prioritera.

Så jag stängde dörren och tänkte sen. Och när jag tänker efter såhär långt efter så kan jag se hur fel det blev

Ensam i lägenheten. Det luktar nytt, blandat med nytvättat från sängkläderna. Saker står och tar plats lite varstans. Det gör ingenting. Kläder i överflöd och två tomma kylskåp. En stor klocka vars visare tickar högre än mina andetag. Lyssnar till Efterklang och glädjs över att fyllesmset igår inte blev skickat. "spelning i uppsala 4 december, shall we?" Så mycket i mitt liv att leva för. Undra om spelningen hade varit intressant? Kan ju prova på ett nytt sms nästa helg. Eller kanske rentav i veckan, nyktersms. Det är jag bra på.

Tanken har väl snuddat mig, men aldrig att den nuddat mig. På nåt sätt inte tänkt mig att det skulle va såhär

Se där. Ett martiniglas halvfyllt med Kir. Ja, det heter så, det min mor drack då det begav sig i slutet av sjuttiotalet. Man är väl inte sämre än att haka på hennes lilla nostalgitripp. Kanske drar på lite Supertramp för att förgylla än mer. Eller Mott the Hoople. Vi får se.

Har en främling på min loftsäng, på en lördagsnatt. Inte samma som i går kväll

I samma veva som hösten anländer, förverkligas min flytta-hemifrån-på-riktigt-vision. Fjärde gången gillt. Nu ska jag aldrig tillbaka. Sju timmar slit, skrik och svett i lägenheten gav resultat. Fyra stolar tog tre timmar. Jag kallar det felkonstruerat och omänskligt krångligt. Möjligt att jag inte skall satsa på ingenjöryrket heller .. Imorgon skjutsar vi upp de sista klädpåsarna och förhoppningsvis sängen. Sen är jag min egen. Äntligen.

Jag börjar se det så klart, för hjärtat pumpar utav nitroglycerin

Mailet från matteläraren igår visade sig vara positivt. Ett godkänt på omprovet. Denna gång då jag var så inställd på minst lika värdelöst resultat som första gången. Men se där, den inställningen lönade sig. Å andra sidan betyder detta att mitt tänkta avbrott i c-kursen inte blir av. Två matiga kapitel skall läras in tills fredagens prov. Man tackar. Dags att börja. Omedelbart.

...

Ni vet. När allt man pratar om bara stämmer.


...






Hallå ja. Man tackar. Den tar vi

Samma nätter väntar alla, utan dig är alla kalla, Långa mörka utan sömn; du ligger med nån annan tönt

Sällan, rättare sagt, aldrig, har en höst varit välkommen. Dock övertygas jag av att den som anlänt just är det. Förutom min matematik c-kurs finns det inte ett endaste ont som tynger ner mig. Kan man annat än glädjas? Om övertygelsen fortgår och inget oanat inträffar så tror jag på den här hösten. Som aldrig förr. Imorgon bokar vi allt inför stockholmsresan.

...





I Berlin finns allt man nånsin vill ha. Snälla, säg nånting som håller mig kvar

Ett lamslaget lördagsarbetspass i mojen. En trötthet i likhet med apati. Två goda vänner på en ölrunda i Göteborg. Att sitta hemma och vara just - apatisk - lockade inte. Duschen gjorde sitt och bussen hann med tåget. All tid spenderad på Kings Head och vilken trevligt tid sen. Våra fötter gick inte förrän lamporna sken oss starkt i ögonen. En sovplats hos nyinflyttade Cissi. Tillsammans avnjöt vi premiärfrukosten, drack premiärkaffet och skålade premiärskålen. Majestätiskt.

När jag höll på att drunka, tänkte jag på dig. Du sa att du ville dö. Du grät bakom dörren


...


När du pratar verkar du jättedum, och du är alldeles för ung. Men det får duga inatt, för båda vet att det här betyder ingenting

Omtenta var det ja. Det gick sådär sist ja. Just det ja. Denna gången återstår att se. Jag tar inte ut någon seger i förskott iallafall. Det gjorde inte gott. Hoppas innerligt att tummar har hållits i diverse städer runtom i Sverige. Och att dom släpps vid 13:00.

RSS 2.0