Tanken har väl snuddat mig, men aldrig att den nuddat mig. På nåt sätt inte tänkt mig att det skulle va såhär

Se där. Ett martiniglas halvfyllt med Kir. Ja, det heter så, det min mor drack då det begav sig i slutet av sjuttiotalet. Man är väl inte sämre än att haka på hennes lilla nostalgitripp. Kanske drar på lite Supertramp för att förgylla än mer. Eller Mott the Hoople. Vi får se.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0