...

Mellan tummen och pekfingret håller han tag i min haka. Mjuka, lätta kyssar. Alla dansar och helheten ger intryck av mellanstadiedisco. Fyllan genomsyrar varje individs kropp och livet är beskymmerslöst. Dansstegen blir aldrig påfrestande. Bara tankarna tynger. Varför?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0