Och som natten föder dagen, är allt det här som gör så ont, samma sak som gör dig vacker

En gårdagskväll med ost, vin och gamla, riktigt gamla vänner. Sentimentaliteten strömmar i blodomloppet och flödar ut,  och går till slut, nästan att skära i med kniv och gaffel. Att ibland inte förstå vad man har förrän det är konkret och mitt framför ögonen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0