sofie johansson

Psykbryt. I en ångest som omringar mig varenda sekund av dygnet. Å andra sidan är det en god ångest; jag måste omringas av den. Att sporra sig själv med huvudet nedtryckt i en bok med uppgifter tagna ur helvetet kräver sin man. Man eller mus, jag har bara mig själv att gå till. Och min ångestomringning. Bara att gilla läget.

Imorgon påbörjas en ny arbetarkarriär. Upplärning i barndomsvännens mors korvkiosk. Jobb som jobb, pengar som pengar.

I allt det här kan jag emellanåt bara njuta.