Nere i hörnet i kvarteret står en man och mumlar nåt som ingen orkar höra på. För vart går gränsen mellan galningen och snillet? Man får trösta sig ibland och tänka så
Ja. Vad gör man inte för karriären? Tydligen allt som definieras som det mest tråkiga som finns. Och vems fel är allt detta? Mitt egna. Det känns ju skönt iallafall. Å andra sidan hade en syndabock utöver mig själv gärna varit att föredra. Någon att slå på, att skrika på, att klandra. Imorgon ägnar jag hela dagen åt min mattebok. Alltså, verkligen hela dagen. Fyrtio sidor kvar och dessutom sammanfattningar och blandade uppgifter.
Men min strategi är dock något av det klokaste jag åstadkommit. Säg 20-30 år inom min kommande bransch för att sedan sadla om till florist och trappa ner de sista arbetsverksamma åren. Åh, hujedamej vad nöjd jag är.
Kommentarer
Trackback
