But not your fault, but mine. And it was your heart on the line. I really fucked it up this time, didn't I my dear?

En dag i besvikelsens tecken. Oklart varför. Eller kanske hur kristallklart som helst. I en stund som den här önskar man att ens naivitet inte existerade. Uppenbarligen gör den det, i alltför stor grad. Och i ens omedvetande.

Så mycket som händer.
Stänger av för en stund.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0