För det som en gång brunnit kan alltid lockas att brinna. Det som en gång funnits i hjärtat kan aldrig försvinna

Det dagliga molntæcket som varje morgon skingras och uppløses framåt førmiddagen vill inte ge med sej idag. Det ligger stadigt kvar och skuggar vår tillvaro. Men vad gør det? Jag ska till Sverige och underskøna Værmland tillsammans med fint folk. Har sællan længtat så hær mycket till midsommarafton. Cis och Bob! Woho!

Veckan har rusat førbi och nu återstår bara EN veckas jobb. EN. Begreppet "ska sluta" har tidigare varit avlægset och långt borta. Nu ær det allt annat æn det. Næra och vældigt konkret. Kænns mærkligt med tanke på hur mycket jag længtar och har længtat hem i kontrast med i hur mycket jag verkligen trivs hær och gillar den hær staden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0