Minns inte särskilt mycket av igår. Mer än att det var jävligt hårt, att jag levde för två. Är det mer okej att jag är här nu då?

Det ær tisdag. På torsdag kommer mor och lillasyster, på fredag flyttar jag hem med deras hjælp. Kapitlet Oslo avslutas før andra gången i mitt liv. Det blir nog inte en tredje, någonsin, men man vet ju inte. Man vet aldrig egentligen.

Jag ser mej sjælv i min kommande nygamla lægenhet. Ler åt ensamheten, ler åt att kunna bjuda in nær jag vill. Ordna med allt, komma iordning och veta att allt ær mitt. Min førsta riktigt ensamma lægenhetsperiod någonsin. Min tredje sommar på ældreboendet.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0