Toppar och dalar, jag gav dig mitt hjärta bara, rakt ut. Hmm det är min dåliga vana

Det børjar arta sej nu. På NCC. Lite mer uppgifter, lite mer tjingsande med folk, lite mer konversationer som inte innefattar mej och en telefon. Kanske det slappaste jobbet. Kanske det mest meningsløsa jobbet. Grænsen ær hårfin, men jag gillar det. Ganska mycket också.

Några nyårsløften har jag inte.
Eller kanske. Men bara ett, enda.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0