..en motorväg utanför fönstret. Och varje bil förde med sig löftet om att allt var möjligt någonstans längs med

Molnen blir aldrig tømda, snøn faller som i en kænsla av oændlighet. Uppriktigt så har jag verkligen trøttnat. På kylan. På snøn. På alldeles før tjocka jackor. På griniga, bløta mænniskor på t-banan. Jag vill ha lættklædda, varma, glada, torra, leende mænniskor i en værld av grønt græs, blad på træden och værme i luften! Inte så mycket begært, elleeer? Tydligen blir det minusgrader och snø hela februari ut, så borde kanske ta tillbaka min bøn, och infinna mej i detta faktum. A ja.
Vår nyaste roomie Petra har fått jobb! Det tog henne knappt en vecka, very good. Så numera ær hon ansatt på United Bakery.. farligt! På måndagskvællen efter det dagliga workouten kom vi hem och dær låg en påse, eller snarare en sæck med godsaker på bænken. Karamellmuffins, æpplemuffins, kladdkaka i miniatyr, scones med choklad, kanelbullar, vetebullar, brødlimpor. Paradiset. Farliga paradiset.
Næsta vecka dyker en bekant upp i Oslo! John fortsætter sin snickarkarriær i Norge istællet. Bra val.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0