Did you want me to change? But I'd change for good. And I want you to know that you'll always get your way
Det är tisdag.
Jag har en ångest med klorna djupt penetrerade i mitt skinn. Länge och väl kommer den domdera mitt sinne och allt därtill. Att jag och min alltför underbara vän Lindy ständigt levererar som om morgondagen inte existerade är många gånger till ens fördel, men inte alltid. Vi har fantastiskt roligt och skapar rimliga samt orimliga situationer.
Men den här självförvållade ångesten anser jag bör lysa med sin frånvaro. Att min käft inte kan vara stängd längre än hundradels sekunder under telefonsamtal, att jag fullkomligt ordbajsar och dessutom utagerar någon slags tokbarnslig ilska över saker och ting som inte går min väg.
Idag är det jag och Coldplay som umgås. Hela dagen.
Jag har en ångest med klorna djupt penetrerade i mitt skinn. Länge och väl kommer den domdera mitt sinne och allt därtill. Att jag och min alltför underbara vän Lindy ständigt levererar som om morgondagen inte existerade är många gånger till ens fördel, men inte alltid. Vi har fantastiskt roligt och skapar rimliga samt orimliga situationer.
Men den här självförvållade ångesten anser jag bör lysa med sin frånvaro. Att min käft inte kan vara stängd längre än hundradels sekunder under telefonsamtal, att jag fullkomligt ordbajsar och dessutom utagerar någon slags tokbarnslig ilska över saker och ting som inte går min väg.
Idag är det jag och Coldplay som umgås. Hela dagen.
Kommentarer
Trackback
