För jag kan inte säga nej. Det går inte när du rör vid mig

Josie lämnade Åsa vid halv ett tiden. Det var då jag fick börja mitt finfina jobb som jag har förtillfället. Måla. Måla knutar vita. Helt otroligt ostimulerande somsagt, men tiden gick ganska fort. Jag pallade vara kvar i två och en halv timme. Mycket kvar - mycket gjort.
Mitt fejs är bränt och mina armar ser smutsiga ut. Det är något med solen, som gör att jag får dåligt samvete om jag inte utnyttjar den. Däför blev jag en brunråd kräfta idag. Ganska snyggt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0