Du springer ikapp med tiden, men vinner ingen mark. I den onda cirkeln, där du tror att du blir stark

Hemma...
Vill mest av allt i hela världens inte alls vara hemma.

Måndag: vi anländer, ska med onyktra skallar smälla upp ett tält som uppenbarligen var ganska krångligt ändå. Vi hittar den minsta - då menar jag minsta - plätten, men tycker ändå att det duger. Dagen efter inser jag och de andra att: vi hade fasen sämst camp. Dagen och kvällen blir ändå trots allt bra. Ängarna är inte ens halvfyllda så vi ligger och solar hela dagen och chillar med Chrisses gäng. Sweet.

Tisdag: solen fortsätter gassa och göra oss röda och ganska bruna. Fint. Veckans första spelning var Navid Modiri & Gudarna. Helt tokbra och lagom fyllda med alkohol var vi! Det blir chill i samma gäng som kvällen innan. Ljuvligt.

Onsdag: vi ser Hoffmaestro & Chraa vilket var helt fantatsiskt. Förutom en liten detalj. en liten småbrud kommer och armbågar in sig i mina revben, jag puttar till henne, hon ger mig en rak höger, jag tar sats och bonkar henne rakt på skallen, varav hon vänder sig om och loskar Lindy i fejjan. Hahahaha.

Torsdag: alla är slitna som aldrig förr och har både magkatarr och huvudvärk, Men vi bestämmer oss för att inte låta det hindra. Vi ser BackyardBabies, vilket de andra uppskattar, men ikke jag. Inte min kopp av te helt enkelt. Däremot efter lite mer öl och cider beger vi oss till Gentleman som var maaaadness och grymt bra. Någon ringer mig och lurar att det är någon annan än. Jag blir grinig och ringer och surar på den jag trodde det var. Allt är nu utrett och frågetecknena finns inte kvar. Bra. Pricken över i:et blir Mötley Crüe som avslutning på kvällen. Denna natt möter vi den trevligaste personen någonsin. Larsa! Med honom sitter vi och tjötar fram tills halv åtta på morgonen då vi kände att det var dags att kasta in handduken.

Fredag: Timbuktu, Mando Diao, Babyshambles, RamDiDam. Utbudet var finfint. Vi chillar vid campet och Viktor traskar förbi, bjöd in oss till hans gäng en bit bort, vi tackar nej och sitter kvar. Sen hittar vi inte gänget, dock mest för att vägbeskrivningen inte höll måttet. Alls. Haha. Och telefon är inget folk orkar ladda, alla utom vi ungefär. En speeddatestund med Boel som var på endagsbesök hanns också med.

Lördag: också en helt makalös kväll. Jag prickade iofs bara in två spelningar. De andra ville se Lars Winnerbäck, så jag hakade på Viktor och Carro istället till SMK som var supersweet. Sedan traskar jag och Viktor tillbaka till campet och sippar lite rosé då Carro inte ville se Hellström senare. Håkan va lika bra som alltid. Sedan blire mera rosé tjöt i campet. Efter lite obehagliga händelser går vi därifrån, tjejorna går till Chrisses camp, vi två hälsar på killcampet, traskar tillbaka och däckar gött. Vid sjusnåret på morgonen kommer damerna tillbaka, dyngade och dygnade! Kanske bästa sättet att bli väckt på. Man tackar. Vi packar våra saker, säger hejdå till Viktor och väcker Larsa för att ta farväl där också. Nu ska jag bara boka hans band. Jag ska!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0