Och snart så är det din tur som sagt så, finn mig, fyll mig, fäll mig

Under det gångna året på äldreboendet har den mest fysiska dagen passerat. Skönt så in i bänken.

Sitter här i mina funderingar och har det allmänt avkopplande. Huset är tomt och det enda jag hör är fåglar och syrsor. Haha. Lugn och ro.

Och jag har kommit fram till att det är många människor jag inte träffat på länge. Lite för länge faktiskt. Men imorgon ska Lindy, Anna och förhoppningsvis Sofia avverkas. Sedan återstår det några stycken. Det blir lätt så.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0