Och jag skäms för att säga att du är kvar i mig skratta åt det för då kommer jag kanske över dig

Det blir en fika med Johanna ikväll. Behövligt och bra. Den långa bussresan blir alltid värt mödan när man träffar rätt personer. Haha. Sant.

Äh. Nä. Nu har jag gett upp. Kanske föralltid.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0