Jag får vad jag vill, men inte vad jag behöver.

Åh. Coldplay. Dokumentär. Coldplay-dokumentär! Ibland glömmer man hur bra det är. Jag minns runt juletider 2008, efter en bingoafton på Kungsgatan 19, somnade jag in till Parachutesalbumet i Gamlestan. Fina tider och en fin kväll.






Kan inte dina stora vackra händer, din lena röst och din musikbegåvning bjuda mig på musiknjutning? Så som bara du kan. Sparks

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0